EUs mekanism under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förena nationernas (FN) konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) är det första bindande människorättsinstrument på internationell nivå som särskilt avser funktionsnedsättning. Instrumentets syfte är att ”främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde”.

Konventionen utgör ett kraftfullt verktyg för att personer med funktionsnedsättning, lokalsamhällen och myndigheter lättare ska finna vägar för att förverkliga funktionsnedsatta personers rättigheter genom utarbetande och genomförande av rättsliga, politiska och praktiska åtgärder.

För att säkerställa att detta görs i enlighet med kraven i konventionen och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, föreskrivs i artikel 33.2 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att konventionsstaterna ska upprätta en mekanism (”inklusive en eller flera oberoende mekanismer”) för att främja, skydda och övervaka genomförandet av CRPD.

EU har, som part till CRPD, utsett en sådan ram för frågor som omfattas av EU:s behörighet, däribland följande:

  • EU:s lagstiftning och politik: icke-diskriminering, passagerares rättigheter, EU-stöd osv.
  • EU:s offentliga administration: val av personal, tillgång till handlingar osv.

EU-mekanismen kompletterar nationella övervakningsmekanismer, som syftar till att främja, skydda och övervaka CRPD i EU-medlemsstaterna.

Mekanismen började tillämpas 2013, utifrån ett förslag från kommissionen som antogs av rådet i EU 2012.

Vem ingår?

EU-mekanismen utgörs av:

Europeiska kommissionen ingick i EU-mekanismen fram till slutet av 2015, då kommissionen meddelade sin avsikt att träda tillbaka efter att FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD-kommittén) offentliggjort sina avslutande iakttagelser om EU. Efter detta meddelande deltar inte kommissionen längre i EU-mekanismens verksamhet.

Vad gör medlemmarna?

I enlighet med medlemmarnas respektive befogenheter och uppdrag, bidrar de gemensamt till

av EU:s genomförande av CRPD.

EU-mekanismen bidrar också aktivt till den översyn som görs av EU:s genomförande av CRPD genom FN:s kommitté för personer med funktionsnedsättning (CRPD-kommittén). CRPD-kommittén, som är ”konventionsorganet” för CRPD, ansvarar för att bedöma om konventionsparterna fullgör sina skyldigheter enligt CRPD.

Den första översynen om EU:s genomförande av CRPD ägde rum 2015. Efter detta meddelade CRPD-kommittén att både en andra och en tredje översyn kommer att genomföras samtidigt under 2019.

Hur fungerar det i praktiken?

Medlemmarna utbyter information och tar del av varandras verksamhet. De enas om ett arbetsprogram som kan inbegripa verksamheter som genomförs av flera medlemmar tillsammans eller inom mekanismen som helhet.

Ordföranden för EU-ramen utses för två år enligt ett roteringssystem. Ordföranden främjar principen om kollegialt ansvar som ingår i mekanismens arbetsmetoder. FRA har för närvarande ordförandeskapet för mekanismen.

EU-mekanismen sekretariat, som också utses för två år, samordnar organisationen och förbereder mötena. FRA innehar för närvarande funktionen som mekanismens sekretariat.

EU-mekanismen sammanträder minst två gånger om året. Beslut fattas med enhällighet.

Nationella övervakningsmekanismer

EU-mekanismen kompletterar de nationella övervakningsmekanismerna i EU-medlemsstaterna som ansvarar för att främja, skydda och övervaka CRPD och dess genomförande på nationell nivå. De kan vara utformade på olika sätt och bestå av flera organisationer, t.ex.

  • nationella likabehandlingsorgan,
  • ombudsmän,
  • nationella människorättsorganisationer och
  • övervakningskommittéer med företrädare från organisationer som arbetar med rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

 EU-mekanismen arbetar med att förbättra synergierna med de nationella övervakningsmekanismerna. Exempelvis träffar den årligen företrädare för de nationella övervakningsmekanismerna i EU-medlemsstaterna för att utbyta information och samordna verksamheten.

Nätverk av övervakningsmekanismer

Vissa medlemmar av de nationella övervakningsmekanismerna samarbetar på europeisk nivå: