I rapporten beskrivs utvalda resultat från FRA:s andra stora EU-undersökning av migranter och
minoriteter (EU-Midis II). I rapporten undersöks erfarenheterna hos nästan 6 000 personer av
afrikansk härkomst i tolv EU-medlemsstater. Resultaten visar att personer av afrikansk härkomst utsätts för allmänt utbredda och inrotade fördomar och utestängning i EU, nästan 20 år
efter antagandet av EU-lagstiftning som förbjuder diskriminering.
Syftet med handboken Barn utan föräldraomsorg som påträffas i ett annat EU-land än det egna är
att stärka alla relevanta aktörers insatser när det gäller skyddet av barn. Att skydda dessa flickor
och pojkar är av största vikt och något som EU-länderna är skyldiga att göra enligt rättsakter
på både internationell och europeisk nivå. Handboken fokuserar bland annat på barn som fallit
offer för människohandel eller är i riskzonen och förverkligar därmed en av åtgärderna i 2017 års
meddelande om ökade insatser på EU-nivå mot människohandel, samt tar hänsyn till konstaterade
mönster, bl.a. brottens könsspecifika karaktär.
År 2018 innebar både framgångar och motgångar för skyddet av de grundläggande rättigheterna. Rapporten om grundläggande rättigheter 2019 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) innehåller en granskning av de viktigaste händelserna på området och pekar ut både framsteg och återstående problemområden. I publikationen presenteras FRA:s yttranden om den huvudsakliga utvecklingen på de berörda tematiska områdena, tillsammans med en översikt över bakgrunden till dessa yttranden.
Medlemsstaterna har en uttrycklig skyldighet att främja tillämpningen av stadgan. Dessa landspecifika faktablad är ett led i denna strävan och innehåller exempel på hur stadgan används samt belyser det mervärde stadgan tillför.
I denna sammanfattning presenteras de huvudsakliga resultaten av FRA:s andra undersökning om judars erfarenheter av hatbrott, diskriminering och antisemitism i EU, som är den största internationella undersökning om judar som någonsin genomförts.
I denna vägledning förklaras vad profilering innebär, vilken rättslig ram som utgör dess grund och varför en laglig profilering både är nödvändig för att uppfylla de grundläggande rättigheterna och helt avgörande för att effektivisera polisarbetet och gränsförvaltningen. Vägledningen innehåller även praktiska riktlinjer om hur olaglig profilering kan undvikas vid insatser inom polisverksamheten och gränsförvaltningen.
Stadgan är en mycket modern katalog över mänskliga rättigheter. Den innehåller
många rättigheter som inte finns i andra etablerade förteckningar av det här slaget och ger ett gediget intryck. De som är bekanta med de viktigaste principerna
i EU-rätten kan vanligtvis snabbt redogöra för att stadgan alltid är bindande för EU
och endast bindande för medlemsstaterna när de ”tillämpar unionsrätten”. Men vad
betyder detta ofta citerade uttryck från artikel 51 i stadgan?
Följande tio punkter tar upp de viktigaste slutsatserna som kommunikatörer och aktörer inom olika områden har tagit upp vid FRA:s expertmöten, expertseminarier och fokusgrupper under 2017 och 2018.
År 2017 innebar både framgångar och motgångar för skyddet av de grundläggande rättigheterna. FRA:s Rapport om grundläggande rättigheter 2018 innehåller en granskning av de viktigaste händelserna på området och pekar ut både framsteg och återstående problemområden
Informations- och kommunikationsteknikens snabba utveckling har gjort att det mer akut behövs ett ordentligt skydd av personuppgifter, en rättighet som garanteras av instrument från både Europeiska unionen (EU) och Europarådet. Att slå vakt om denna betydelsefulla rättighet medför nya och markanta utmaningar, då de tekniska framstegen bryter in på områden som övervakning, avlyssning av kommunikation och datalagring. Den här handboken är utformad för att jurister som inte är specialiserade på dataskydd ska kunna bekanta sig med detta framväxande område inom juridiken.
Civilsamhällesorganisationerna i EU är avgörande för främjandet av grundläggande rättigheter, men deras arbete har försvårats – på grund av både rättsliga och praktiska begränsningar. Det finns utmaningar i alla EU-medlemsstater, men deras exakta natur och omfattning varierar. I allmänhet saknas data och forskning i frågan – däribland jämförande forskning.
FRA:s rapport är därför inriktad på olika typer av och mönster för de utmaningar som det civila samhällets människorättsorganisationer står inför i EU. I rapporten framhävs också
lovande praxis som kan motverka dessa oroande mönster.
I och med de ökande hoten från terrorism, cyberattacker och sofistikerade gränsöverskridande kriminella nätverk har underrättelsetjänsternas arbete blivit allt viktigare, komplexare och mer internationellt. Deras arbete kan allvarligt kränka de grundläggande rättigheterna, särskilt rätten till integritet och skydd för personuppgifter. Medan de ständiga tekniska framstegen potentiellt förvärrar risken för sådana kränkningar, kan en effektiv tillsyn och effektiva rättsmedel hindra möjligheterna till missbruk.
Den europeiska icke-diskrimineringslagstiftningen, som i huvudsak består av EU:s ickediskrimineringsdirektiv och artikel 14 i och protokoll nr 12 till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, förbjuder diskriminering på en rad olika grunder och i olika sammanhang. Den här handboken innehåller en genomgång av den europeiska icke-diskrimineringslagstiftning som härrör från dessa två källor. De ses som två kompletterande system som delvis överlappar varandra. I de fall de skiljer sig åt påpekas detta.
I en verklighet där 80 procent av romerna i undersökningen lever under sitt lands fattigdomsgräns, var tredje rom lever i ett
hushåll utan rinnande vatten, vart tredje romskt barn lever i ett hushåll där någon gick och lade sig hungrig minst en gång
under den föregående månaden och romska barn släpar efter sina jämnåriga icke-romska kamrater när det gäller utbildning,
ger den här rapporten en obehaglig, men oundviklig bild: Europeiska unionens största etniska minoritet utsätts fortfarande för
diskriminering och ojämlik tillgång till olika viktiga tjänster.
Barn har alldeles egna rättigheter. De är berättigade till alla mänskliga och grundläggande rättigheter
och omfattas av ett särskilt regelverk med tanke på deras särskilda egenskaper. Syftet med denna
handbok är att visa hur europeisk lagstiftning och rättspraxis tar till vara barns särskilda intressen
och behov.
Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europeiska unionens (EU:s) lagstiftning tillhandahåller ett allt viktigare regelverk för skyddet av utlänningars rättigheter. EU:s lagstiftning om asyl, gränser och invandring utvecklas snabbt.
Våld mot kvinnor undergräver kvinnors centrala grundläggande rättigheter som bland annat värdighet, jämställhet och rätten att få sin sak prövad av domstol. Till exempel har en av tre kvinnor upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld efter 15 års ålder, en av fem kvinnor har upplevt stalkning och varannan kvinna har utsatts för en eller flera former av sexuella trakasserier.
I det här faktabladet presenteras några av slutsatserna från undersökningen samt allmänna kommentarer om till exempel möj‑ liga fortsatta åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor.